Big Data transformerar hur verksamheter bedrivs i grunden, och så även sjukvården. Denna oerhörda potential ligger inte och hägrar bortom horisonten utan tekniken som behövs finns tillgänglig redan idag. Låt oss berätta om hur sjukvården kan ta klivet in i framtiden.

Ett akut problem

Först måste vi vara överens om varför detta är viktigt. Den svenska sjukvården har nämligen stora problem. För mig känns påståendet som att försöka slå in en öppen dörr, men jag kan förstås inte veta på förväg om ni delar min uppfattning. Så för säkerhets skull vill jag hänvisa till den svenska myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, vilka har som uppgift att granska och kontrollera den svenska sjukvården. Enligt deras rapport för 2016 är vården svårtillgänglig och rättsosäker, ingen inom den tar på sig helhetsansvar för patienter, som dessutom har låg delaktighet i processen, blir dåligt informerade och behöver stå ut med långa väntetider. Denna svårtillgänglighet belastar i sin tur även akutvården, som får agera jourinstans för de som inte får tag i ordinarie vårdtider eller inte vet vart de skall vända sig. Detta driver i sin tur upp kostnader och bränner ut personalen. Det är alltså akut.

Av den politiska debatten att döma verkar debatten om hur vi löser det hela ha reducerats till en dragkamp om huruvida sjukvårdens anslag bör höjas eller inte. Detta missar helt målet. Den långsiktiga lösningen är emellertid lika självklar som komplicerad, och saknar därför politisk slagkraft – det krävs ökad samverkan mellan enheter. Med ökad samverkan kan vi jobba mot ett vårdssystem med helhetsperspektiv, som proaktivt ser till individers behov, istället för det nuvarande reaktiva som verkar alltmer oförmöget att bemöta dem. Frågan är alltså hur vi når dit?

Kommunikation

En förutsättning för förbättrad samverkan är fungerande kommunikation och delning av information. Därför bör det först och främst satsas på ett grundläggande datasystem som kan möta sektorns behov. De flesta skandinaviska vårdssystem lagrar redan massvis med högkvalitativa data, men sällan på ett sätt som är användbart. Istället är det utspritt i inkompatibla format som inte kan delas organisationer emellan, eller ens inom den egna avdelningen på ett effektivt sätt. Så hur påverkar det vårdmötet?

Utan en ordentlig överblick över en patients vårdhistorik kan det vara svårt att göra en korrekt medicinsk bedömning och ge den vård som behövs. Ändå faller detta ansvaret på patienten, som behöver ta det vid varje nytt möte inom vården, utan att veta vilka uppgifter som har passerats vidare från en tidigare instans och under den socialt betingade tidspress som uppstår vid ett läkarmöte. Dessa förväntningar läggs på patienterna, trots att de inte kan antas vara kvalificerade nog att bedöma vad som är relevant, och trots att vårdprocessen ofta saknar transparens nog för att ge dem tillräcklig information att basera bedömningen på. Enbart detta bör vara skäl nog för att systemet skall ses över.

Lyckligtvis deltar Region Halland i Sverige i ett lovande projekt tillsammans med ett team från Brigham and Women’s Hospital, Harvard Medical School och Harvard Business School. Projektet går ut på att utveckla ett system som använder sig av befintliga datakällor för att integrera och länka samman nyckeldata.

Nya möjligheter

Detta möjiggör helt nya typer av analyser, till exempel:

  • Strategisk totalbefolkningsanalys för regionala beslutsfattare
  • Nästa generation av operationellt beslutsstöd för IT-chefer (realtids-dashboard, styrkort, o.s.v.)
  • detaljerade kostnadsanalyser för djupare förståelse för vilka patienter och tillstånd som driver kostnader.
  • systemet kan simulera förändringar före de implementeras, till exempel vad som händer om man öppnar en ny husläkarjouranläggning.
  • En säker och lättillgänglig databas möjliggör nytänkande inom patientupplevelsen, via exempelvis digitala journaler, förbättrade kösystem och förbättrad åtkomst till läkare. Denna potential bara har börjat att upptäckas.
  • Sist men inte minst läggs grunderna för helt nya möjligheter inom forskningen genom Big Data, prediktiv analys och maskininlärning.

I praktiken gör detta det lättare för vårdpersonal att göra sitt jobb, vilket sparar pengar och räddar liv. Dessutom, med hjälp av Big Data kan man också minska behovet av akutvård, vilket är en av sjukvårdens största kostnadsdrivare; vårdplaner kan skräddarsys för komplexa fall och risk-modellering kan användas för att förebygga högkostnadssjukdomar, så som strokes, hjärtinfarkter och lungemboli. Det går därmed att ingripa före problemen blir akuta.

Press: http://www.gp.se/ledare/lär-av-vården-i-halland-1.4220294

 

Vill du veta mer?

Kontakta oss idag så berättar vi mer